Den Ryske Vännen

Boken jag har läst är ”Den Ryske Vännen” skriven av Kajsa Ingemarsson. Den handlar om Henrik och hans fru som skickar pengar till ett barnhem i Tjetjenien. Eftersom att jag inte visste vad Tjetjenien var så googlade jag det och det visar sig vara en delrepublik i södra Ryssland.

Tjetjenien har varit i krig mellan 1994-1996 och 1999-2009 med Ryssland då dem tidigare har varit separerade. Ryssland vann det andra kriget och nu är Tjetjenien en del av Ryssland. Eftersom att det fortfarande är väldigt oroligt och fattigt i Tjetjenien så boken jag läser handlar om ett barnhem.

Det börjar med att introducera huvudkaraktärerna Henrik Hamrén och hans fru . Det är ganska självklart att det handlar om dem först med tanke på att dem är viktigast. Sen introduceras en efter en karaktär efter varje sida. Det blir fort svårt att komma ihåg vem som är vem efter att Sveriges premiärminister och tre stycken ryssar med olika namn kommer in i bilden. Det är bara ett par exempel med tanke på att det var med elva personer på en sida. Där går det banne mig för långt.

I alla fall, Henrik har någon sorts viktig roll i Svenska staten och ska skicka några miljoner kronor som ska gå till barnhemmet. Han skickar 5.5 miljoner till någon Igor i Ryssland som är ordförande för någon barnrättighets organisation och Igor sticker med pengarna. Alltså ”gittade han från trakten".

Nu måste Henrik gå och prata med Sveriges stadsminister Tor (inte premiärministern) om vad han ska göra för att få veta vad som hänt med pengarna och han rekommenderar Henrik ska prata med en annan Ryss som säkert heter Vladislav Krovji. Ryss #2 vet inte heller vart pengarna har tagit vägen så det leder ingenstans. Nu vill Henrik göra bra intryck på Ryss #3 som är ambassadör och bjuder hem honom på middag.

Längre än så har jag inte läst så jag far skriva om det jag läst hittills. Själv tycker jag att den varit skitdålig hittills. Jag har läst ungefär 50 till 60 sidor och vill absolut inte läsa mer. Jag har knappt kommit in i handlingen efter en 6:e del av boken. Konceptet av att en hjälporganisation i Ryssland tar pengarna låter ganska lovande men den är så himla dåligt skriven enligt mig. Karaktärerna är ytliga och det handlar om alldeles för många på för kort tid. Det ska inte ta länge för att komma till handlingen men karaktärerna kan komma in medan handlingen pågår. Alla karaktärer måste inte introduceras innan handlingen startar för att det blir svårt att komma ihåg vilka dem är hur dem beter sig.

Om man är intresserad av att läsa kan det säkert vara en bra bok men jag tyckte inte om den. Jag ger den 4/10 guldpengar.