Den starkaste händelsen i filmen var slutet när nazisterna stoppade en massa judar i ”duscharna” och Bruno dog. Det är inte bara sorgligt för att många personer dog i filmen utan också att det har hänt på riktigt.

Jag tror att Bruno var ledsen när han flyttade ifrån sina vänner men han träffade Shmuel i koncentrationslägret som blev hans kompis. Det hade ända varit bättre om Bruno stannade i Berlin där han inte hade behövt se allt eller dö i gaskammaren.

Brunos pappa var stolt över att ha fått en plats i militären där han kunde ”hjälpa landet” men i slutet av filmen såg det ut som att han ångrade sig när dem råkade döda Bruno. Han pratade bara om sitt jobb ett par gånger men när han väl gjorde de så lät det som han trodde att han gjorde rätt sak.

När familjen skulle flytta från Berlin så lät det inte som en stor sak och alla gick med på det men efter att mamman fick reda på vad nazisterna utsatte judarna för så ville hon att de skulle släppa dem fria och flytta hem igen.

Bruno tycker inte om att bo i det isolerade huset för att det inte bor några kompisar i närheten. När han har tråkigt så går han ut på upptäcksfärd, leker med sin boll eller gungar. Det finns ändå inte mycket att göra så han börjar också längta tillbaka till skolan.

När Bruno är less på att gunga och sparka boll så går han och utforskar bakgården där han inte får vara för hans föräldrar. Han hittar ett skjul med ett fönster som leder ut från det inhängande huset och då kan han äntligen vandra fritt.

Tidigare i filmen så ramlade Bruno av en gunga och skrapade knäet men då kom Pavel - en jude som arbetar som slav - och hjälpte Bruno med bandage. Han pratar lite med Pavel om innan hans mamma kommer och avbryter dem. Bruno får veta att Pavel har jobbat som doktor men skalar nu mera potatis. Hittills har Bruno bara fått bra intryck av judarna och förstår inte varför alla tyskar hatar dem.

Pavel var nog rädd när han hade hjälp ett barn till en av militärerna som satte honom i denna situation. Om det hade varit pappan som kom in i rummet istället för mamman så hade Pavel nog blivit avrättad.