Budget
Budget efter att Martin tappat jobbet: 21 580 kr
Samhällsekonomiska
kretsloppet
bild på kretsloppet
Välfärd
Välfärd är som ett skyddsnät för svenska invånare. Om man
tappar jobbet eller blir sjuk så får man hjälp med pengar och vård. När man
betalar skatt så går pengarna till allmänna tjänster som polis, brandkur,
sjukvård med mera. Om vi inte hade haft någon sorts välfärd i Sverige hade vi
behövt betala omkring 100,000 kr istället för 1800 kr. I länder som USA har dem
inte samma sorts välfärd och priserna på sjukvård är väldigt höga men skatten
är låg.
Om man tappar jobbet kan man få arbetslöshetsförsäkring
istället för att vara helt utan pengar. Man får inte ta del av denna sorts
välfärd. Under tiden som man inte har jobb så tjänar man mindre än vad man
vanligtvis gör. Första 100 arbetslösa dagarna tjänar man 90 % av sin vanliga inkomst.
Om man har varit medlem i över 12 månader och tjänat mer än
25 025 kr i månaden det förra året så får man den högsta dagpenningen.
Alltså 910 kr per dag. Om man har varit med i mindre än 12 månader kan man
högst tjäna 365 kr om dagen.
Pensionssystemet fungerar som en pyramid med 3 våningar.
Längst ner är allmän pension. Den får du av staten men det är inte mycket. Den
andra våningen är tjänstepensionen som du får från att jobba. Om man jobbar
svart så går inga pengar till tjänstepension. Den tredje våningen är privat
sparande, det du har samlat ihop själv.
Vad måste individer göra för att bidra ekonomist till samhället?
Vi måste betala skatt som sedan går till sjukvård, polis, skola
med mera. Om folket inte betalar skatt får inte någon av dessa tjänster nog med
pengar och kommer därför inte fungera som de ska.
Vad kan du få från samhället om du blir sjuk, arbetslös eller om du blir förälder?
Om jag blir sjuk och har betalat skatt så ”sparas” alla
pengar jag har betalat och går sedan till min sjukvård. I länder som USA har
dem inte samma system som Sverige. Om du inte har en försäkring i USA och du
blir sjuk får du betala för hela sjukvården, mat och hela köret.
Hur hänger hushållens, företagens och den offentliga ekonomin ihop? Om reporäntan höjs, vad händer då? Vad händer om den sänks?
Om reporäntan höjs så blir priserna dyrare. Då blir efterfrågan
mindre och därför måste utbudet bli mindre. Om det blir tvärtemot och
reporäntan sänks så blir priserna lägre, efterfrågan blir större då folket vill
köpa mer av den varan och utbudet går upp för att sälja mer.
Förklara alla samhällsbegrepp, kort, som du stött på under arbetsområdet.
Råvara = produkt som krävs för att göra annan produkt.
Välfärd = Redan förklarat (skyddsnät)
Ekonomiskt kretslopp
= Systemet som får pengarna att gå runt. Man betalar för produkter och
tjänster med mera.
Ränta = en avgift som banker har. Om du lägger in pengar på
banken måste du betala lite ränta.
Monopol = Om bara finns ett företag som producerar en viss
produkt så har dem monopol över marknaden. Det är inte bra eftersom att dem kan
höja priserna hur mycket dem än vill eftersom att det inte går att köpa
produkten från någon annan.
Utbud = Hur mycket det finns av en produkt att köpa.
Efterfrågan = Hur många som vill köpa den produkten.
Konkurs = När ett företag inte säljer nog med produkter för
att kunna hålla företaget vid liv. Betala för lokaler osv.
MOMS = skatt på en vara man köper. Dessa pengar går till staten.
Fri konkurens = När alla får vara med och sälja en vara och
tävla om dem bästa priserna och kvalitén. Alltså har ingen något patent på
produkten.
Arbetskraft = Personer/arbetare som skapar produkten.
Naturresurser = tillgång till råvaror som krävs för att
kunna göra produkten.
Realkapital = tillgång till material, arbetskraft, maskiner
med mera.
